Som nämnt innan har jag gjort en anmälan till skolinspektionens angående sonens skolsituation. Nu har det gått 9 månader sedan anmälan gjordes och vi har ännu inte hört något och det börjar kännas smått frustrerande.

Anmälan rör hans klasslärare som rent ut sagt mobbat honom. Hon har bl.a hånat honom inför hela klassen, ringt hem och sagt att om han ska följa med på utflykt så ska han ha med sig en förälder annars får han vara hemma, hon slutade tala till honom och svara på tilltal under två dagar, hon kommer inte på möten vi har krävt att ha o.s.v

Skolan har skrivit ett svar till skolinspektionen där dom förklarar att rektorn har pratat med läraren å nu vet hon att hon har gjort fel :/ Men min son var ju faktiskt otrevlig mot henne så då ville hon inte prata med honom. Kan ju även tillägga att det var inget som skolan informerade oss om utan vi fick veta det utav sonen och alltså vet jag inte hur länge hon hade fortsatt med att ignorera honom om det inte vore för att vi tog upp det med rektorn.

Nu har jag försökt att få tag på handläggaren i ärendet på skolinspektionen under hela f.m utan resultat. Enligt vad dom sagt ska handläggningstiden vara ca: 6 månader, vi är inne på 9:e månaden nu.

Man vill ju veta vad som händer! När jag tittar på skolinspektionens sida över anmälningar ser man att ärenden i Göteborg som kommit in långt senare är klara och det skapar ju givetvis en massa frustration.

Det är ju möjligt att det har sina naturliga förklaringar men man tycker ju att man borde få höra något i alla fall.

Efter vår resa förstår jag att det finns föräldrar som ger upp... Som helt enkelt byter skola på sina barn för att se om det kan bli bättre där. Ibland känner även jag så, men sen inser jag att det inte är rätt. Min son har alla sina kompisar i skolan han går på och det är inte meningen att han ska straffas för att skolan inte kan hantera saker på rätt sätt. Det är skolans uppgift att sätta in resurser och se till att barnet får en fungerande skolgång. Jag vägrar ge mig!!

Jag vet att rektorn är trött på situationen - jag hör hennes suckande och hånande bemötande när jag ringer eller besöker skolan, men det peppar bara mig mer.

Vi kommer inte sluta kämpa för vårt barn - oavsett vad!!

/ Mrs Spectra

 

Huldaganen

12 december 2011 12:29

Stå på er, det finns hur många som helst som stöttar. Håller på er i alla väder. Kram

Mrs Spectra

13 december 2011 22:45

Tack för att ni finns

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag satt häromdagen och läste en artikel i GP där man intervjuade Boby Gosh om hans nystartade pappagrupp i Frölundaskolan. Ju mer jag läser desto mer upprörd blir jag... Bl.a. min man som för tillfället är hemmapappa är inte med i pappagruppen på ...

Tänkte jag skulle ta mig lite tid och skriva ett par rader. Är ju inte direkt jätteduktig på att uppdatera i bloggen men det känns som om tiden inte räcker till.   Vi skulle ju ha ett möte i skolan - uppföljning av åtgärdsprogram. Detta såg jag f...

Just nu är sonen inne i en väldigt jobbig period. Minsta lilla oroar honom till max vilket resulterar i mycket ångest och tårar. Gör så ont i mitt hjärta att se honom sån, men vet ju att det bara är att gå igenom det för det finns inga snabba, smärtf...

Idag känns det som min energi har tagit slut. Vill helst bara gå och lägga mig igen och sova bort den här dagen, men det vet jag ju att jag inte kan.   Idag har jag funderat lite på två saker jag hört:   1. Funktionshindrade människor har int...

Morgonen avklarad!!     Längtar efter semester. Känner verkligen att jag behöver koppla av. Hjärnan går på högvarv heeela tiden...   Men är tacksam för att morgonen här hemma brukar vara rätt smärtfri. Sonen har sina strikta rutiner och så lä...