Var ett bra tag sedan jag skrev något i bloggen nu, men det har helt enkelt vart alldeles för mycket runt omkring. Mycket har hänt sedan sist i alla fall.

Skolinspektionen: Äntligen kom det ett beslut från skolinspektionen!! Det ärverkligen ett helt företag att anmäla en skola och jag klandrar inte dom som känner att dom inte orkar. Men jag vill ändå uppmana alla att försöka finna den där lilla extra styrkan och ta sig egenom det. Kort sammanfattat ska man vara medveten om att det innebär blod, svett och tårar!! Vet inte hur många gånger jag velat kasta in handuken på vägen och bara ge upp.

Med mycket stöd från mina nära och tanken på hur fel min son blivit behandlad lyckades jag finna styrkan till att ta mig igenom det i alla fall och nu ångrar jag ingenting!!

Skolan fick kritik på alla punkter!!! Dom är ålagda att åtgärda allt och skriftligt redovisa detta till skolinspektionen innan den 18 april.

Skolinspektionen har även skickat ärendet vidare till BEO som ska utreda rätten till skadestånd för sonen.

Den känslan en mamma får av att se sitt barns leende när han får veta att allt inte var hans fel, att skolan hade gjort fel emot honom - den går inte att beskriva med ord. Vad som händer nu känns inte så viktigt. Skadestånd eller inte skadestånd, det kvittar!! Det är rektorn och personalen som får gå med tunga huvuden nu, min son kan gå med huvudet högt för han vet att dom gjorde fel.

Nu ska vi snart ha uppföljningsmöte i skolan - nytt åtgärdsprogram ska utformas. Denna gången kommer vi ha med oss en specialpedagog från habiliteringen. Ska bli intressant att se hur dom beter sig då.

Har vart en lång dag idag så fortsätter uppdaterandet här imorgon efter att jag pratat med LSS-handläggaren, habiliteringen och försäkringskassan.

Slutar dagens inlägg med att dela med mig av ett alldeles suveränt ordspråk som min man hade hört:

Vet ni varför indianernas regndans alltid fungerar?

Dom slutar inte dansa innan det börjat regna!

// Love Mrs Spectra